Vi sufflerade nästan hela Kalle Ankas timme från köksbordet. Sen sa de att Andre Popps var förinspelad. Men det tror jag inte på. Sen såg vi Oskarsson och de ljuvliga visslande ungarna.
Det var då det. Nästa gång blir det annorlunda. Fan.
Sen lärde jag mej att spela tärning. Nu är jag beroende av det.
Sen hade jag den mesta avancerade uppgift man kan ha: Att vakta katt. Se till att hans gosbehov fylldes varje dag.
Sen blev det nytt år. Det glittrade.
Och bubblade.
Nu är det nu.
Sen blir det annat.
Jag har stängt av väckarklockan. Den får vila en vecka. Oj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar