Förlorade ägg.

Någonstans på en plantskola flyger det nu en koltrast omkring och letar efter sina barn. Hon hittade ett så perfekt träd att bygga bo i. Lagom stort. Snyggt beskuret. Väskött. Tryggt.
Nu står trädet i en trädgårt hemma hos en familj i Norrviken.
Vem kunde ana. För en fågel.
Att kunna flytta fasta byggstommar...

Jag måste skynda mej hem och kolla att mitt hus står kvar!



.

Sådant som man kan göra när man inte gör något annat.

Lära sej grekiska alphabhetet utantill.

Ställa sej på gatan och peka uppåt tills alla runtomkring gör detsamma.

Sättta sej på muren och titta på alla som kliver av Birka Paradise.

Blogga.

Min första dikt.

Kära dagbok,

efter att ha kämpat i veckor nu. Varje kväll sju dagar i veckorna har jag nu äntligen lyckat tota ihop en liten dikt. Mina vänner tycker att jag skriver så bra och borde ge ut en bok. Här är början:

Pär Prekär
gör inte alltid som han lär
rör sej lite sisådär
inte direkt någon visionär

men nu

nu är han kär
och tycker att det mest är till besvär.

Ljuvliga hämnd.

Det är verkligen med viss tillfredställelse som jag kapar benen av den här plinten. Smärtan känns fortfarande olidlig i framstjärten sen barndomshoppsövningarna. Usch.

Hjälp.

Jag som bara skulle titta in på vernissage på armemuseum. De har en ny utställning om skatter och fynd (och en jävla massa vapen...!) som plockats upp från floden ljubljanicas botten.
Plötsligt grabbar två identifierade personer tag i mej och säger hest: nu åker vi.
Jag blir helt vit i ansiktet (förutom i ena mungipan där det sitter lite vernissagevin och skvalpar) och rädd. Sen blir det svart.
Sen vaknar jag till liggandes på en golvmadrass. Brevid mej ligger något stort svart lurvigt som låter som en liten morr-motor. I det svaga ensamma stearinljuset förnimms trofehuvuden och en galen häst.
Hjälp.
Var är jag?
Hjälp.






Har någon en mobilladdare att låna så jag får igång gps-en. Den har en förmåga att sluta fungera mitt i något spännande. Mitt i. Halvvägs liksom.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Hittare.

Jag är ingen sökare. Jag är en hittare. Det känns mycket bra.

Det här har jag hittat:
En kompis.
En fåtölj.
Två glaskaraffer.
Nalle puh.
En plats på bussen.
Chokladhyllan på coop i Vinsta.
En större mening med livet.
Telefonnumret till skatteverket.
Prickiga gardiner.
Till Berns.
En puss.
En puss.
En puss.
En fläck på magen som kliar ofta.
Ett till sätt att vara bra på.
Två par skor.
Pennan som försvann i det mystiska djupet i väskan.
Väskan som pennan försvann i.
Diverse stenar i skon.
En lampskärm.

Däremot försvann det fyra köttbullar.
Och den stackars ballerinan på tavlan hänger alltjämt uppåner.

Ja.
Det var väl bra så för den härr gången.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Ungefär såhär;

Så snabb är en helg
höljd i sus och dus
brusa högre viskade jag,
vad sa du, sa du
BRUSA HÖGRE skrek jag
gjorde slag i saken
hål i höljet och

gled in i

för eufori och
lekstugeri


Lagom är en bal på slottet
galen är en fest på dina axlar.

I love you. I love you. I love you.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Portabelt.

-Vet du att man kan ladda hem en induktionshäll med iPhone, det är jättebra, man kan koka sin lilla kopp kvällste.
-Men det drar väl massa batteri.
-Ja man får ju vara uppkopplad på elnätet hela tiden. Då går det bra. Skitsmart när man är i fjällen.
-Ja det är det ju. Och jag kan värma pungen med den.
-...
-...
-Vad har du för något i din pung?
-Järnfilsspån.
-Udda.
-Tänkte inte på att den måste vara magnetisk.

End of discussion.

I alla fall så är Portello den godaste läskeblask jag vet.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Skrankan.

Berätta för mej
en saga
någon
.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Istället för träning- Cykel.

Kära Dagbok,

idag tog jag pendeltåget in till stan för att låna en cykel. Tåget gick åt rätt håll. Jag gick inte vilse. Söder har vridit sej rätt. Fatbursparken sprudlar av blom, förälskade par, porlande vatten och fulla fyllon. Fatbursparken ligger dessutom helt logiskt via vägen till seven eleven på götgatan där min lånecykel fanns att finna. Förr var det helt ologiskt. Men nu är det ju sommar, lätta vindar och cykelväder.

Kära cykelägare/cykelutlånare,
Din cykel är helt underbar, otroligt lätt-trampad till och med i uppförsbackarna och den går fortare än tröga treväxlade superhjulingar. Det går så bra att cykla att jag redan har kommit till Rålambshovsparken. Här har jag spänt upp tältet. Känner mej så nöjd. Imorgon tänkte jag ta mej till Alvik. Borde hinna dit innan sjuttontrettio om jag glider iväg före sju.
Kanske hinner jag spela lite boule innan.

Jag är så lycklig.
Cykel-lycklig.

Tack för att jag får låna den fin-hjulade automobajken.

Tack.

//Maria.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Med betydlighet.

En vitsippa bakom örat.
Två par solglasögon.
Tre frukostar efter varandra.

Och en jubileumsdag.

Ljuvliga liv.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Sangta Maria.

Kära Dagbok.

Idag känner jag igen mej igen.
Sitter och knaprar timjan på en pendeltågstation på väg åt helt fel håll.
Jag har nya solglasögon.
Vita skor.
Och det glänser från solen.

Om sju minuter kommer fel tåg åt fel håll, men allt leder mej rätt. Nuförtiden räcker tuggummin längre än vad man orkar tugga.

Det var väl allt för idag

Hej då

Published with Blogger-droid v1.6.8

Giftigt.

Idag, (det här har jag redan berättat en gång men jag gör det igen) gjorde jag framsteg i den allmänna förvirringen. Jag mindes att det var tumstocken jag skulle hämta, hela vägen från bandsågen till det röriga bordet, hittade den på en gång, mindes att gå tillbaka till bandsågen och hör på det här: kom ihåg vad jag skulle använda den till.
Jag jublade.
Sen råkade jag fråga om jag ville gifta mej.
I pur yster glädje svarade jag ja. Sen sa jag oj. Men det blev bröllop på fikarasten. Ganska fint. Jag rätade till blomman i håret och borstade av det värsta dammet från snickarebyxorna och vigde mej. Sen drack jag kaffe.
Så.
Så nu är jag gift. Känns fint.
Behöver inte köpa dubbelsäng.

Japp.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Igår snö, Idag julafton. Ingen ordning.

Dagsrapport:
Manfald:
En är två dagar sen,
en feberyrar,
en satt fast i bilkö.
Jag blev chef denna morgon.

Den feberyrande vinglade upp på hojen och kom hit ändå.
Den sena är fortfarande sen.
Den som satt fast i kön han nu lossnat.
Som chef valde jag att dammsuga golvet. Kalla det nervositet kanske.

I alla fall så fick jag, eller vi, eller mest jag, eller typ företaget, nya verktyg.
Jag blev så glad. Nya vassa blad till japansågarna, liten japansåg, handputsklots och ritsmått för vanlig penna. Ihh.

Och en ny talmeter så vi slipper använda viktig arbetstid till renovering av verktyg. Igen.

6 meter övertid.

Vissa saker är viktiga.
Mycket viktigare än annat. Att vara glad är en sak till exempel. Att känna kärlek. Att vara snäll.
Att deklarera i tid. Att bada mycket när det är sommar. Ärlighet mot sej själv. Ärlighet mot andra. Innebandy. Vänner. Jobb. Mat. Vin.
Att bli klar i tid.
Att jobba övertid.
Att laga en talmeter.

Kl tio i fem noterades idag att en sexmeters talmeter var trasig. Om man väl börjar laga en talmeter är det viktigt att man får ihop den hel. Även om det tar tid. Övertid. Nästan en timme viktig tid.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Äh-åh

Grå-blå eller ljuvligt vit.
Kall eller sval.
Svettigt eller värme.
Snö-terror eller sol bakom molnen.
Tjurig eller lurig.
Tråk-bråk eller kreativ konflikt.

Skräp eller färgglada påskfransar.



Jag vet.
Vet du?

Published with Blogger-droid v1.6.8