Potatisens dag
Potatisens dag infaller den 26 oktober. Då är potatisen skördad och tillgången är god. Tanken är att potatisen ska firas i hela landet. Potatisakademien hoppas att alla vill fira med att äta potatis denna dag.
Poet-Potät
Tillåt mej att låta
en sista gång
att säga det där som vi alla vill ha sagt
tillåta att gråta
vara rosenröd och sentimental
klä mej i sirligt vitt och
dansa barfota över gräsmatta
tillåt mej
att vara poet och pretantion
slösa tårar i sorgsen ton
låt mej få hämta potatis
i en lerig hink, medans regnet öser ner
och förtvivlat skrika utan att få ur vattnet ut stövelskaften
jag kommer ändå att komma in igen
koka vatten och stampa mos
och skratta bort
en bra dag
på bästa sätt
Wikipedia säger:
Namnet potatis kommer från spanskans "patata" som kommer av en sammanblandning av namnet på sötpotatis "batata" (Ipomoea batatas), och "papa" som är den vanligaste benämningen i spansktalande länder och är lika med quechuans "papa" (fr. pomme de terre; jordäpple). I norra och sydligaste (Skåne och västra Blekinge) Sverige kallas de päror. Detta kan tolkas så att denna sort eller varietet av potatis liknade päron, dvs de var ej runda utan päronformade. På tyska kom potatis nämligen att heta "erd birnen" vilket påverkade det skånska språket (jmf. "päror"). Tron på att man hade att göra med en sötpotatis gav den detta namn på de flesta platser. I potatisens senare etymologi bör nämnas att "fries" på am. engelska kommer av "pomme de terre". Denna sena utv. av potatisens historia har också en förveckling i dess tidiga begynnelse. Italienarna var på 1600-talet i tron att det rörde sig om en slags tryffel - växtknölen fick heta "tartuffolo" på italienska. I Tyskland kom samma knöl att få namnet "kartoffel(n)" och den tyska påverkan på svenskan var mycket stor vid denna tid. I Sydsverige kan de ibland även kallas pantofflor eller knudor. I vissa delar av Värmland säger man jordäpplen (jämför franskans pomme de terre). Att "p" som bokstav spökar i potatisens språkvandring genom 16 o 1700-talets Europa måste tillskrivas andra faktorer än semantiken. Potatisens groddar kallas ibland för ålar.
![]() |
| bild hittad: http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2785 |
Buffé nr 11 2003, sida 27
TILLAGNINGSTID: Över 20 min
SVÅRIGHETSGRAD: Medel
PORTIONER: 6
Ingredienser
4-5 medelstora purjolökar (ca 1 kg)
1 kg potatis
2 msk smör
1 1/2 tsk salt
1 krm peppar
hönsbuljong (2 tärningar+1 1/2 liter kallt vatten)
1 kryddbukett: 2 kvistar timjan, 1 lagerblad, 2 kvistar persilja, 1 stjälkselleri
1 1/2 dl cremé fraiche
1 knippe körvel
riven parmesanost till servering
Gör så här
1. Ansa och skölj purjolöken. Skär den i mindre
bitar. Smält smöret i en gryta. Fräs purjolöken
utan att den tar färg. Salta och peppra.
2. Skala och skölj potatisen. Skär den i skivor
och lägg i grytan. Häll på vattnet och buljong-tärningarna.
3. Knyt en kryddbukett av timjan, lagerblad,
persilja och de gröna bladen från stjälksellerin.
Lägg i grytan och låt koka i ca 20 minuter tills
potatisen mjuknat. Ta upp kryddbuketten.
4. Rör ner crème fraiche. Smaka av med salt
och peppar. Riv körveln i mindre bitar och lägg
i soppan. Servera gärna med riven parmesan.





